Nr 50. Mui Ne.

2012-06-23. Ho Chi Minh City, Vietnam.

Dag 790. 1 juni 2012. Nha Trang – Cam Ranh.
Vi lämnar Nha Trang längs beachen och letar upp vägen till flygplatsen som fortsätter följa kusten. Det är glest med trafik, ny asfalt och smått kuperat. Både himlen och havet är blått. Efter 30 km släpar vi ut cyklarna till Bai Dai Beach och gör ett lunchstopp med bad. Vi är i princip ensamma men stranden är skitig och likaså havet. Frigolit på stranden och plastpåsar i havet. Det blir lätt så när folk slänger soporna över axeln och det därefter regnar 30 cm på en kvart. Allt som flyter far ner i havet. Vi passerar Nha Trang flygplats. Ser stora fiskeodlingar. På telefonledningarna längs vägen hänger det vassa kaktusar så att ingen ska klättra upp och stjäla något. Checkar in på hotell i Cam Ranh. Springer på 50 ryssar i mataffären på kvällen och undrar vad tusan dom gör här. Upptäcker senare att de reser med en charterbuss som har stannat för ett kort break. Höjdmeter 180.
Distans 55 km. Ack 18416 km.

Bad och cykling på Bai Dai Beach, 30 km söder om Nha Trang.

Dag 791. Cam Ranh – Phan Rang.
Fantastisk cykling i bred dal med palmer, risfält och granitberg. Vägen är bra och trafiken lugn. Det finns en hel del gräs bredvid vägen vilket vi knappt sett tidigare. Mycket kor på bete. Passerar två fina champa-torn. Mörka moln tornar upp sig och det blir motvind men vi klarar oss från regn. Kommer till Phan Rang och när vi har 2 km kvar dyker det upp en galning på motorcykel. Han kör före oss, viftar med armen och skriker hysteriskt att vi ska fortsätta rakt på. Vilket vi säkert hade fixat själva då alternativet är att cykla rakt in i en butik. Behöver jag säga att killen inte verkar ha alla indianer i kanoten. Höjdmeter 70.
Distans 46 km. Ack 18462 km.

Jag passerar ett av två champa-torn precis bredvid vägen. Foto: Olya T.

Dag 792. Phan Rang – Ca Na.
Jag får ont i magen av hotellfrukosten så vi kommer iväg sent. Känner mig vissen i ett par timmar. Landskapet är platt, torrt gräs och kaktusar. Risfälten är upp och nedvända. Mycket kor igen. Stark motvind. Ca Na ligger vid havet och vi hittar en enkel bungalow precis vid en liten strand. Det är vackert men blåsigt och vassa granitstenar i vattnet så jag badar inte. Det finns en tennisbana på området och receptionisten vill att jag ska spela med hans kompisar vilket jag gör en kort stund. Hade nästan glömt bort hur kul det är. Nattvakten knackar på dörren sent på kvällen och ber oss att ta in cyklarna som vi har låst fast ute på terrassen. Vi bor 100 meter från motorvägen och det brukar visst vara lite stökigt mellan varven. Höjdmeter 60.
Distans 34 km. Ack 18496 km.

Dag 793. Ca Na – Phan Ri Cua.

Fortsatt torrt landskap som är skräpigt och inte speciellt vackert. Motvind. Lång backe uppför till ett område med stora vindkraftverk. Marken blir grönare och himlen kolsvart. Vi pinar på för att kanske klara oss från en störtskur men det börjar blixtra olustigt ofta så vi tar skydd i en restaurang samtidigt som himlen öppnar sig. Det är skyfall i en timma. Cyklar sedan i duggregn och mörker in till den lilla byn Phan Ri Cua och är glada över att anlända relativt torra. Det är decimeterdjupt vatten på vägen och 200 meter före hotellet möter vi en bil i 50 knyck som levererar en tsunamivåg rakt över oss. Vi blir både genomblöta och rejält smutsiga. Höjdmeter 170.
Distans 45 km. Ack 18541 km.

Dag 794. Phan Ri Cua – Mui Ne.

Olya har haft en pyspunka de senaste veckorna som vi har varit för slöa för att fixa. Det har räckt att pumpa framdäcket på morgonen så har det hållit hela dagen. Idag när jag står på huk och pumpar så kommer två småkillar fram och på nära håll kollar vad jag pysslar med. I samma veva hittar de en tagg i Olyas däck som de drar ur varpa däcket blir tomt på några sekunder. Jag ändrar taktik och byter slang istället. Vi cyklar på en bro över en flod som är full av färggranna fiskebåtar. På sista gatan ut ur byn sitter lokalbefolkningen på vägen och lagar långa fiskenät samtidigt som de skriker ”hello” till oss.

Vi lämnar Highway 1 och kör en mindre grusväg längs havet. Det är enormt vackert med sandstrand, grusväg och kaktusar. Vi passerar några enstaka skjul som bebos av fiskare. Vägen svänger in mot land. Växtligheten minskar och marken blir vit sand och sanddyner. Det är motvind och kuperat. En oas dyker upp med två sjöar och vi planerar att bada men innan vi når en brygga kommer en kille springande och vill att vi ska köpa biljett. En stund senare åter asfalt och det är stora murar längs vägen för att hålla den sandfri. Kör över en canyon och jorden är nu röd. Cyklar ut till kusten igen och landar på en 10 km lång sandstrand. Vietnameserna sitter i grupper i vattenbrynet och gräver efter snäckor. Vi stannar och badar.

Torrt ökenlandskap när vi närmar oss Mui Ne.

Efter beachen kantas vägen av hotell, turistbussar och vietnameser i flock som ska upp och se solnedgången från sanddynerna. Vi är lite osäkra på om vi är framme eller inte men så kommer en skylt, Mui Ne 2 km. Vi förväntar oss en stor fet sandstrand med lyxiga hotellanläggningar men ser bara envåningshus, något enstaka hotell och en massa vietnameser. Fattar ingenting. Frågar och läser kartan ett par gånger och inser att vi har kommit till fiskebyn Mui Ne och att turistorten Mui Ne, som inte finns med på kartan, ligger 10 km längre bort. Vi gör sista milen i mörker och när ett av våra två tänkta hotell inte finns mer så är saken biff vart vi ska bo. Höjdmeter 330.
Distans 64 km. Ack 18605 km.

Oas och sanddyner. Vi ville bada men det kostade pengar.

Dag 795-800. Mui Ne.
Det bor 15,000 folk i fiskebyn Mui Ne. I turistorten Mui Ne med 10 km sandstrand, hotell och restauranger bor det nästan bara turister. Det är vackert och trevligt men i jämförelse med badparadisen i Thailand tycker jag det är rätt blekt. Dessutom har halva stranden, hela 5 km, försvunnit genom erosion. Första morgonen vaknar vi upp med 20 kliande bett var som vi fått av sandflugor vid sista badstoppet igår. Det är lata dagar och vi bor bra med en djungelliknande trädgård i anslutning till vår terrass. Maten är riktigt bra och det finns stora vågor att surfa på magen i. Mui Ne är känt för stark vind och stora vågor och lockar mängder av brädsurfare, vindsurfare och kitesurfare även om det inte är högsäsong för någon av sporterna nu i juni.
Distans 0 km.

Båt vid Mui Ne beach.

Dag 801. Mui Ne – La Gi.
Strandvägen letar sig in i staden Phan Thiet som vi cyklar rakt igenom. Svänger in på en liten väg längs havet med lugn trafik men med både lokal bebyggelse och flera stora hotellanläggningar. Vädret är till en början sol och 30 grader men vid 40 km börjar det att regna och vi stannar under ett högt plåttak och lagar nudlar. Vägen lämnar havet och det blir gröna risfält och stora odlingar pitahaya. Passerar några korsningar utan skyltar men frågar oss fram. Under någon mil cyklar vi på breda spikraka rakor som antagligen är till för jaktplan i nödfall. Vägen blir sen smalare och det börjar regna igen.

Vid ett par hus står några grabbar och gör ingenting och jag uppfattar det som om de kastar sten efter mig. Jag är inte säker men stannar för att vänta in Olya och då kommer en till sten flygande. Jag lägger ner cykeln och börjar springa och samtidigt flyr en av grabbarna ut på åkrarna. Bredvid vägen är det ett stort dike som jag måste runda och jag blir hopplöst efter men killen håller sig borta och det kommer inga fler stenar. Vägen blir ännu mindre och efter ett tag cyklar vi i lera. Kör över en smal träbro och kommer in i en liten by då asfaltsvägen ansluter och det visar sig att vi hamnat på en genväg och sparat 4 km. Vid busstationen i en liten by står ett ensamt hotell där vi försöker checka in. De ljuger om priset men det reder upp sig efter lite diskussion. Byn är 10 km före La Gi. Höjdmeter 260.
Distans 68 km. Ack 18673 km.

Kusten en bit söder om Phan Thiet.

Dag 802. La Gi – Ho Coc.
Skumpig asfalt men det funkar. Passerar La Gi. Marken är sand men ändå full av gröna växter. Folk skriker ”hello” från alla håll och kanter. Ibland undrar man hur de kan se oss när vi inte ser någon människa över huvud taget. Men ett ”hello” hör man ändå. Kommer runt en krok och en vietnames står alldeles bredvid vägen och pinkar i ett par buskar. Oj, pinsamt tänker vi. ”Hello” skriker killen. Kommer ut till havet igen. Stark motvind. Det tänkta hotellet i Ho Coc kostar dubbelt mot vad guideboken säger men vi hittar en resort med mycket bättre bungalows och med havsvy. Höjdmeter 190.
Distans 57 km. Ack 18730 km.

Dag 803. Ho Coc.

Vilodag i Ho Coc. Vi hade tänkt att stanna här i några dagar men det är ingen värstingstrand och havet är inte ens rent. Men det finns pool och vi latar oss i den halva dagen. Vet inte om det finns någon by Ho Coc. Det enda vi ser är några större hotellanläggningar precis vid havet.
Distans 0 km.

Dag 804. Ho Coc – Phu My.

Guideboken beskriver sträckan mellan Ho Coc och Ho Tram som 12 km lång och fantastiskt vacker. Jag får den till 5 km och inte alls speciellt kul. Men det kanske har ändrats. Nu ser vi knappt havet då de bygger en jätteanläggning som ska bli hotell och kasino en dag. Stora plåtstaket skymmer utsikten. Vi lämnar havet bakom oss och det blir mindre vägar över vida risfält. Motvind. Bufflar badar i små vattenhål bredvid vägen. Äter på KFC i Ba Ria. Cyklar motorväg 51 mot Saigon. Det är 3 filer i vardera riktning samt vägren och inte så tung trafik men ändå rörigt med mycket mötande motorcyklar på vägrenen. Vinden kommer från sidan och det går lättare att cykla än på länge. Letar hotell i Phu My men vi passerar hela stan utan att se ett enda. Kommer till Hotel Saigon men de ljuger om priset så vi hojar till nästa hotell istället som är bra på alla sätt och vis. Fantastisk mat. Höjdmeter 100.
Distans 70 km. Ack 18800 km.

Dag 805. Phu My – Saigon.

Motorväg i 13 km sedan svänger vi in på en smal väg med mycket trafik. Vägen kantas av mängder med fruktstånd där de säljer enorma stinkfrukter. Trafiken avtar och vägen blir bredare och det är okej cykling om än inte så vacker. Rastar på en fotbollsplan. Kommer till Cat Lai och åker färja 500 meter över en flod. Det finns ingen bro. Nu är vi nästan framme i Saigon och trafiken är tät och ljudnivån hög. På trottoaren sitter det stora fåglar som man kan köpa. Vi ser försäljarna trycka ner slangar i fåglarnas halsar och pressar i dem någon vätska vilken gör fåglarna  tyngre och apatiska. Det känns rejält olustigt. Vi stannar och fotar och när en kille ser oss blir han förbannad och ber oss dra. Vi sticker innan han börjar slåss.

Fåglar till försäljning. Vietnameserna pressade ner någon vätska i halsen på fåglarna sa att de blev helt groggy. Och tyngre. Fåglarna säljs som viktvara.

Efter ytterligare en mil kommer vi till Saigon-floden vilket är 300 meter från centrum men det finns ingen bro. Bara en tunnel och i den får vi inte cykla. Vi kör en omväg på 7 km för att ta oss över floden. Orienterar oss in till turistområdet och checkar in snabbt. Nu ska vi köpa visum till Kambodja och Thailand samt se stan. Sen är det dags för Mekongdeltat. Höjdmeter 100.
Distans 58 km. Ack 18858 km.

//Magnus Hedström