Nr 44. Hanoi & Halong Bay.

2012-02-10. Cat Ba Town, Vietnam.

Dag 662-672. 25 januari 2012 -. Hanoi.
För första gången reser vi utan guidebok. Anledningen till det är att nya Lonely Planet Vietnam släpps i början av februari. Jag är ganska förtjust i guideböcker så det känns sådär att leta information på Internet även om det också funkar. Det första som slår en är landets väder. Från oktober till mars är norra Vietnam drabbat av vintermonsunen med moln, regn och kyla även om kyla i Hanoi betyder 15-20 grader. Vi ser inte solen en enda gång på 11 dagar i byn och nästan varje natt regnar det lite smått. Från april till oktober brakar sommarmonsunen in över hela landet med massor av nederbörd men med den kommer också värmen och förhoppningsvis en del sol mellan skurarna.

Hanoi är Vietnams huvudstad och med 6,5 miljoner folk landets andra största stad efter Ho Chi Minh City, tidigare Saigon, i söder. Första veckan är staden sig inte riktigt lik. Det är folktomt på gatorna och de flesta affärer är stängda. Orsaken till det är inte att det är Australian Open i tennis som jag specialbevakar på teve utan en eftersläng av Tet-festivalen eller nyårsfirandet som man valt att förlägga i slutet av januari.

Full aktivitet i Hanoi när efterdyningarna till Tet-festivalen lagt sig.

Vi bor i stadens gamla kvarter som är de mysigaste med en salig blandning av nya och gamla byggnader längs smala gator. Folklivet är intensivt med försäljare på varje trottoar och små butiker, restauranger och hotell tätt packade bakom ryggen på försäljarna. Arkitekturen är smala flervåningshus vilket ser trevligt ut men känns opraktiskt då det är ont om fönster i varje byggnad. Vi rekar 15 hotell för att hitta något riktigt bra men bestämmer oss för att rummet vi trillade in i när vi kom får duga. Det är som i många andra asiatiska städer alldeles för mycket trafik på gatorna. I Hanoi är det motorcykel som gäller. Det tutas givetvis mycket men jag får en känsla av att det minskat sedan jag var här för 10 år sedan.

Hoan Kiem Lake och Turtle Tower.

Någon riktig kvartersbomb till sevärdhet finns tyvärr inte. Gamla stan och i anslutning till den Hoan Kiem Lake är det bästa. Man promenerar runt sjön på en kvart och det är väl vad folk mestadels pysslar med. Temple of Literature och Ho Chi Minh’s mausoleum är två av de populäraste sevärdheterna. Temple of Literature är inget märkvärdigt tempel och jag fann heller inget intresse i ämnets historia som man kan studera om man så önskar. Utanför templet har däremot ett gäng kreativa vietnameser klumpat ihop sig för att sälja olika typer av manuskript vilket faktiskt var trevligare. Mausoleet är en stor pampig byggnad men jag har inget intresse av att gå in för att se en karl som dog för 42 år sedan. Han ville dessutom inte ligga i ett mausoleum. Klassiskt för Hanoi är dockteater i vatten men det har jag sett förut och det räcker nog för resten av livet.

Försäljning av manuskript utanför Temple of Literature. Kan det vara Ho Chi Minh själv som sitter där?

Maten är bra och känns än så länge bättre än i Kina. Det finns också gott bröd. Efter Kina utan brödkultur har vi fått noja på färska frallor vilket säljs på gatorna. Det som inte är lika kul är prissättningen. De tar dubbla eller tredubbla priser för utlänningar. Man kan stå bakom en vietnames i kön och se vad de betalar för att sedan få ett enormt mycket högre pris när man ska shoppa själv. Sånt gör mig förbannad. Jag handlar inte då utan springer omkring tills någon ger mig ett korrekt pris. Det är samma sak med frukt. Olya är normalt storkonsument av frukt men när alla luras med priserna hela tiden avstår hon hellre.

Badminton är fortfarande grymt populärt. I flera parker finns det banor ritade direkt på marken och det spelas både före och efter jobbet. Jag blir snabbt inbjuden till spel när jag stannar för att kika lite men jag vet hur det skulle sluta. Det blir uppståndelse när de ser att jag kan spela och de skrapar snabbt ihop det bästa motståndet och ger mig ett uselt racket och så står man där med sidvind, ojämnheter i underlaget, ett rackethuvud som sitter löst samt en publik som inget hellre än ser mig missa. Det var många år sedan jag spelade och det finns givetvis en liten liten risk att vissa slag är på gränsen till ringrostiga. Så kul ska de inte få det.
Distans 0 km.

Badminton spelas överallt där det går. Utomhus och med fjäderboll såklart. Notera sidlinjerna ute i gräset.

Dag 673. Hanoi – Hai Duong.
Det är dags att trampa igen och vi börjar med att laga en punktering på Olya’s cykel som uppstått när vi haft hojarna på hotellet. Vi cyklar först lite norrut på den väg vi borde tagit när vi kom till Hanoi. Över Röda floden och sedan österut in på väg AH14 som det är skyltat eller väg 5 som det står på kartan. Det är 20 grader och regnet hänger i luften men asfalten är till en början torr. Bredvid vägen är det enormt skräpigt. Vägen är helt platt och det är mycket motorcyklar och hög ljudnivå men ofta finns det en smal väg bredvid vägen för cyklar och kor. Det är industrilokaler längs vägen och ibland vattendränkta åkrar. Efter halva dagen blir regnet i luften tätare och asfalten blöt. Stannar vid ett bra hotell i Hai Duong. Höjdmeter 40.
Distans 54 km. Ack 16735 km.

Dag 674. Hai Duong – Haiphong.
Vi fortsätter på väg AH14 som nu har cykelbana med minimal trafik. Det är 23 grader redan på förmiddagen och efter en stund börjar solen titta fram då och då. Medvind. Antalet byggnader längs vägen minskar och istället blir det risodlingar där vietnameserna jobbar med att så ris. Åkrarna är 3 dm djup lera som de plumsar omkring i. Det är fortsatt hög ljudnivå och enormt skräpigt precis bredvid vägen där det ofta ser ut som en soptipp samt att det luktar skumt. Luftfuktigheten ökar när vi närmar oss havet och Haiphong där vi checkar in mitt i city. Haiphong är Vietnams tredje största stad med 1,8 miljoner folk. Höjdmeter 60.
Distans 50 km. Ack 16785 km.

Cykelbana för cyklar och kor.
Dags att så ris.

Dag 675. Haiphong – Cat Ba Town.
Våra kartor är inte tillräckligt noggranna så vi använder Internet för att reka hur vi ska cykla. Fortsätter genom Haiphong City och trampar förbi hamnen där vi kör om långa rader av lastbilar. Vägen blir mindre och mindre och trafiken likaså och vi undrar om vi kommer att hitta någon båt. Vi är på väg ut till Halong Bay som skärgården heter. Det finns inga skyltar som vi förstår. Efter 16 km och längst ut på en udde kommer en biljettlucka där vi kan köpa båtbiljetter. Väntar i en halvtimma sen avgår bilfärjan med tio lastbilar, lika många motorcyklar och så vi. Det är några kilometer ut till ön Cat Hai som vi når efter en halvtimma. Det är härligt med hav och lugn stämning men vattnet är fullt av skräp. Det har blivit en soptipp längs farleden.

Cat Hai är platt och vi pinar på för fullt för att hinna till nästa båt som vi misstänker har en avgångstid som är anpassad till färjan vi just åkt men för lastbilar och motorcyklar. Cyklar förbi några små byar där barnen skriker hello och vinkar glatt. Det är 8 km över ön och när vi kommer fram till nästa båt är det gott om tid till avgång. Det är lågvatten och en del gamla fiskebåtar ligger på sandbottnen bredvid hamnen. Ny kortare båttur till ön Cat Ba. Vi rullar av cyklarna och följer vägen som först går genom mangroveträsk. Vägen fortsätter söderut längs kusten och det är kuperad cykling bland kalkstensberg och djungel med nästan ingen trafik och härligt tyst.

Cykling längs ön Cat Ba’s västsida i Halong Bay.

Efter ett par timmars trevlig cykling kommer vi till Cat Ba Town på öns södra sida där vi har förbokat ett hotell. Letar upp det men vår bokning finns inte till en början. Vi har valt hotellet för att det enligt deras hemsida har en parkering. Någon sådan finns inte och den bästa lösning de kan erbjuda för cyklarna är att de får stå på trottoaren dagtid för att lyftas in i lobbyn på natten. Det alternativet gillar vi inte då vi inte kan låsa fast hojarna. När vi sitter och diskuterar hur vi ska göra kommer ägaren och frågar vad som är problemet. Jag säger att vi inte gillar lösningen med att ha cyklarna på trottoaren. Han blir då väldigt arg och börjar skrika och menar att hans motorcykel nog kostar mer än våra cyklar.

Det kan mycket väl stämma men det som är viktigt för oss som kunder är att vi är nöjda med lösningen och inte han. Eftersom han är extremt otrevlig så upplyser jag honom om det och i samband med det blir han ännu argare så vi tar våra cyklar och går. Gubben skriker efter oss att vi måste betala en natt vilket vi redan gjort på Internet. Eller vi hade egentligen betalat motsvarande en natt till ett bokningsföretag men hotellet passade också på att fakturera oss för en natt på grund av sen avbokning. Hela staden vimlar av hotell så vi hittar snabbt ett lite enklare men billigare hotell med havsutsikt. Nu blir vi kvar på ön i någon vecka och ska samtidigt försöka hitta ett ställe där vi kan förvara cyklar och packning medan vi reser en kort sväng till Thailand. Höjdmeter 280.
Distans 50 km. Ack 16835 km.

//Magnus Hedström