Då är jag äntligen tillbaka med en story från den här resan även om det är från i höstas…
2016-06-20. Karaganda, Kazakstan.
Nr 28. (16 oktober – 23 oktober, 2015).
Mestia – Mestia to Ushguli Trek – Mestia.
Tanken från början var att göra en lång vandring i Svaneti men nu blev den på grund av vädret uppdelad i tre delar. Jag väntar i drygt tre veckor på ett rejält högtryck och när det är på ingående kör jag samma procedur som senast att jag beger mig högre upp i bergen dagen innan det ska slå till. Sträckan mellan Mestia och Ushguli är Georgiens populäraste vandring och ska också vara den vackraste.
Mestia – Ushguli Trek. 16 oktober 2015.
Dag 1. Mestia – Kakhuri Range.
Jag går från mitt boende på campingen strax utanför Mestia in till byn, korsar Mulkhra River på en bro och svänger sedan tillbaka österut på en grusväg och börjar klättra uppför mot ett pass och min tänkta tältplats för natten. Vädret är växlande med sol, moln och lätt regn samtidigt. Det är ett fruktansvärt oväsen från en stenkrossmaskin nere i floden. En bit upp blir vyerna bra det är skarpa höstfärger på träden, snö högst upp på bergen och moln runt topparna.
Grusvägen övergår till stig som korsar gröna gräsytor innan den försvinner in i en smal korridor av lövträd brant uppför. Jag har varit här uppe och rekat tidigare och vet precis vart den bästa tältplatsen ligger. Jag slår upp tältet 500 meter ovanför Mestia i en stor kohage med vyer in i två dalar. I den ena ligger Mestia 1400 meter och ovanför den andra hovrar Mt Ushba 4710 meter. Kvällen blir stjärnklar och jag springer runt och skjuter några nattbilder på tältet, Mt Ushba och Vintergatans stjärnor. Tid 3 tim.
Några bilder från idag:
Mestia – Ushguli Trek. 17 oktober 2015.
Dag 2. Kakhuri Range – Zhabeshi.
Sanslöst vacker morgon med klarblå himmel och kritvit nysnö på de övre delarna av bergsmassiven. Jag ser Svanetian Range 4008 meter bakom dalen med Mestia, Mt Ushba på andra sidan den andra dalen och bakom tältet en lång bergskam med Banguriani Mountain 3838 meter som högsta punkt. Kor betar på stora gröna gräsytor och lövträden badar i höstfärger. Vackrare morgon blir det nog inte. Fotograferingen tar sin tid och jag kommer iväg sent. Går en liten bit uppför längs kammen på Kakhuri Range 1950 meter och kommer efter en halvtimma fram till en utsiktspunkt med vy över Svaneti Valley med Tetnuldi Mountain 4858 meter i dalens förlängning.
I hörnet av en stor plan gräsyta har det bildats en liten tillfällig pöl av regnvatten där Mt Ushba speglar sig och det är sagolikt tjusigt. Jag fotar, äter lunch och fotar ännu mer tills klockan hinner bli 14:30. Tar mig ner i Svaneti Valley och passerar några små byar med gamla försvarstorn av sten. Vädret är fortsatt bra och Tetnuldi bjuder på den bästa vyn. Jag har lite svårt att följa leden men hamnar nere i dalbottnen 1500 meter där jag korsar Mulkhra River på en bro. Går sedan grusväg i några kilometer förbi fler byar, där folk vill att jag ska övernatta på deras homestays, tills jag når byn Zhabeshi i slutet av dalen. Solen står lågt och det blir skugga och kallt nere i dalen tidigt. Leden är dåligt markerad det dyker upp någon pil ibland men jag frågar efter vägen och blir hänvisad längs en av flera upptrampade stigar.
Fyller på vatten och klättrar brant uppför på kostigar tills jag hittar en plan yta för tältet en bit ovanför Zhabeshi på ungefär 1800 meters höjd. Får en chock när jag ska dricka mitt nya vatten och spottar ut det av ren reflex då det smakar som kolsyrat vatten. Tid 7:30.
Några bilder från idag:
Mestia – Ushguli Trek. 18 oktober 2015.
Dag 3. Zhabeshi – Adishi.
Tältet är fullt av dun när jag vaknar det är sovsäcken som har spruckit längst upp. Lagar hålet med skavsårstejp. Väderprognosen sa en hel vecka dunderväder men himlen är täckt av ett tunt dis redan idag. Ser en liten räv ströva förbi 50 meter från tältet. Fortsätter uppför på kostigar utan att se några ledmarkeringar men riktningen känns rätt. Går i mysig skog med mycket löv på marken som är blöt, frusen, hal och lerig. Det är svalt i luften men motlutet håller mig varm. Högre upp blir det jättebra stig vilket bör betyda att jag är på rätt väg.
Kommer upp till en skidbacke som inte är färdigbyggd vilken fungerar som väg nu med gott om oljud, damm och arbetsfordon. Det är ett virrvarr av dalar nedanför mig och härliga bergsvyer mot norr, väst och syd med ett lager nysnö från 3500 meter ungefär. Jag svänger öst uppför skidbacken som ser ut att vara blå. Passerar en stor grupp med byggarbetare som har rökpaus mitt i pisten och de frågar om jag vill ha något att dricka och fyller samtidigt en plastmugg åt mig. Jag svarar att jag har gott om vatten men då säger någon att det här är specialvatten och så skrattar grabbarna nästan byxorna av sig. De är väldigt måna om att jag ska smaka men jag säger att jag dricker inte alkohol och då svarar någon att det inte är någon alkohol i det här vattnet och så skrattar gruppen ännu mer.
Jag är osäker på vart jag ska vika av och det saknas skyltar. Höjden ska vara 2500 meter men jag har ingen höjdmätare. Enligt guideboken har många gått vilse här så jag står och avvaktar en stund vid en stig och frågar en passerande bilist som pekar att det är rätt väg. Äntligen lugnt och skönt igen. Lagar lunch vid en bäck strax efter skidbacken där det också finns en kanonbra tältplats med vidunderliga vyer men jag knallar vidare. Bra stig lätt nedför i höstfärgad skog. Passerar fler hyggliga tältplatser med vatten men kallar det dag när jag har ungefär kilometern kvar till byn Adishi. Efter mörkrets inbrott blir jag skrämd av något djur som flåsar och bökar i marken alldeles bredvid tältet. Jag tror först att det är vildsvin men när jag kikar ut för att skrämma iväg dem visar det sig vara en stor ko. Tid 7:30.
Några bilder från idag:
Mestia – Ushguli Trek. 19 oktober 2015.
Dag 4. Adishi – Chkhunderi Pass.
Fint väder men inte riktigt knallblå himmel som jag hoppats på. Går runt ett krön och kommer ner till byn Adishi 2050 meter. Liten by med spektakulärt läge på en brant sluttning i en lång svängande dal. Byn är mycket gammal och består av en del försvarstorn av sten, ett myller av fallfärdiga byggnader och smala gränder med mycket grisar. Jag knallar omkring en bra stund med kameran och blir erbjuden att köpa både lunch och övernattning vilket lockar då det är mysigt men jag vill helst gå längre nu när vädret är okej.
På väg ut ur byn stannar jag för att fota tre kor som ska passera en bro men bara två dyker upp i sökaren och medan jag skjuter några bilder på dem börjar den tredje kossan slicka mina byxor med en jättetunga. Leden går svagt uppför längs Adishi River. Vyerna bakåt över Adishi och några snötäckta berg är fantastiska. Efter 5 km är jag nedanför Adishi Glacier i slutet av dalen. Här finns det flera härliga tältplatser men jag vill sova högre upp och måste korsa floden. Letar en lång stund för att hitta en lämplig passage utan att behöva ta av mig kängorna. Det löser sig till slut och jag springer dessutom över 4 gånger för att få med tricket på film. Lagar mat på andra sidan och fyller på rejält med vatten.
Solen är på väg ner och jag skyndar mig uppför för att fotografera glaciären innan den hamnar i skugga. Hinner precis fram till en utsiktspunkt men bilderna blir ändå inte så bra. Femhundra höjdmeters stigning upp till Chkhunderi Pass 2722 meter och halva sträckan är smålurig med hal lera. Slår upp tältet samtidigt som det blir mörkt strax ovanför passet på en lång kam med vidunderliga vyer. Utsatt läge men funkar det inte så får jag ta ner palatset och gå ner en bit. Tid 7:45.
Några bilder från idag:
Mestia – Ushguli Trek. 20 oktober 2015.
Dag 5. Chkhunderi Pass (vilodag).
Lättare bris under natten och inga problem med vinden men det brakar och smäller i glaciären varje timma vilket håller mig vaken. Helmulen morgon och jag beslutar mig för att avvakta lite. Blir det kanonväder här uppe så finns det alla möjligheter att sätta några riktiga pangbilder. Jag har vyer ner i Adishidalen med Adishi Glacier, byn Adishi och i dalens förlängnings syns Mt Ushba långt bort. På andra sidan passet och kammen som jag campar på skiner Zaresho-Khalde Glacier längst upp i Khaldechala Valley som leden fortsätter ner i.
Jag gör några promenader upp till toppen av kammen 2825 meter i öst och följer en bred stig en bit upp mot en topp i väst som är på drygt 3000 meter. Precis när jag är som längst från tältet ser jag en vandrare komma upp till passet så jag börjar gå ner igen för att få mig en liten pratstund men väl nere ser jag att personen har fortsatt ner i nästa dal utan att stanna. Vädret spricker aldrig upp så det får bli en natt till här uppe.
Några bilder från idag:
Mestia – Ushguli Trek. 21 oktober 2015.
Dag 6. Chkhunderi Pass – Ushguli.
Minusgrader under natten men jag har dubbla sovsäckar och det är inga problem. Värre är det med mitt uppblåsbara liggunderlag som har sett kryare dagar halva madrassen ser ut som en badboll. Vädret är bättre och jag kutar omkring till samma ställen som igår och fotograferar tills jag är nöjd. Det är sagolikt vackert åt alla håll. När jag är som längst från tältet på samma ställe som igår så ser jag två vandrare och en vit hund komma upp till passet så jag börjar gå ner igen för att få mig en liten pratstund men väl nere ser jag att personerna har fortsatt ner i nästa dal utan att stanna. Jag plockar ner tältet och följer i deras fotspår leden ner i Khaldechala Valley.
Nedfärden går galant det är mycket torrare på nordsidan av passet. Väl i dalen följer jag Khaldechala River svagt utför. Det är vackra höstfärger på träden och den bästan vyn är bakåt upp mot Zaresho-Khalde Glacier. Jag möter den vita hunden men ser inga vandrare trots att jag håller bra fart. Leden är först en traktorstig till en liten halvöde by och blir därefter riktig grusväg in till den större byn Iprali 1950 meter som ligger i en tredalskorsning. Området är fint men inget mot vad jag sett tidigare så det blir till att knalla vidare direkt.
Brant 200 höjdmeter nedför till huvudvägen mellan Mestia och Ushguli och sedan vandring på grusväg med minimal trafik genom Enguri Gorge som är brant och smal. Jag har ont om vatten och vet inte riktigt hur jag ska lösa natten men plötsligt kommer det en skylt att det bara är 4 km kvar till Ushguli. Lite konstigt för leden skulle svänga upp i skogen någonstans men trots att jag har letat efter markeringar har jag inte sett några.
Mitt sista kamerabatteri tar dessutom slut de förbrukas enormt fort när man filmar och det är kallt. Jag kommer fram till Ushguli 2160 meter samtidigt som det blir mörkt. Det är lite lurigt att hitta bland alla smala gränder med lerig mark. Turen är dock på min sida och jag hittar nog det bästa hotellet där även två schweiziska tjejer precis checkat in. Det var tydligen dem jag såg med den vita hunden uppe på passet tidigare idag. Perfekt med trevligt middagssällskap. Tid 6:30.
Några bilder från idag:
Ushguli finns med på Unescos världsarvslista och är den högsta kontinuerligt bebodda bosättningen i Europa. I området bor ungefär 200 personer. Byn påminner en del om Mestia med försvarstorn och byggnader av sten men den är mindre, mysigare och har ett betydligt ödsligare läge. Bakom byn når berget Shkhara 5193 meter det är ett av de högsta i Kaukasus men tyvärr är vädret inte riktigt klart på de höjderna. Jag stannar en dag i byn för att fotografera och tar sedan en buss tillbaka till Mestia.
Nästa drag blir att besluta om jag ska åka till Indien dit Olya med familj är på väg eller om jag ska stanna kvar i Kaukasus för att fotografera vintern.
//Magnus Hedström