Kategoriarkiv: Bilder Vandringar

Bilder Milford Track, Nya Zeeland (2014)

Fiordland National Park på sydvästra Sydön är Nya Zeelands största och bästa vandringsområde. Här finns ett tiotal flerdagars-vandringar. Tre av dem är Great Walks och Milford Track blev vår femte. Leden beskrivs ofta som världens vackraste och kanske stämmer det. Sträckan är 54 km lång och varje meter är fantastisk. På grund av ledens popularitet måste man boka plats i stugorna flera månader i förväg. Tälta är inte tillåtet och man måste gå leden på fyra dagar, en natt i varje stuga. Till och från start och mål gäller båt vilket bidrar till en udda upplevelse då man också slipper folk på dagsturer. Leden följer två olika dalgångar och passerar däremellan över vandringens enda alpina passage, Mackinnon Pass (1154 m). Vi gick turen i mars 2014.

1. Starten på Milford Track vid Glade Wharf nås med båt över Lake Te Anau.
2. Olya och jag vid starten på Milford Track vid Glade Wharf (210 möh).
3. Den vackra skogen drar igång med en gång. Otroligt bra led nästan hela vandringen.
4. Hängbro över Clinton River efter 1 km.
5. Clinton River som leden följer de två första dagarna.
6. På eftermiddagen den första dagen tog vi en liten promenad utan packning på en bit av morgondagens etapp.
7. Till första stugan Clinton Hut (225 möh) är det bara 5 km.
8. Andra dagen och vi har precis lämnat Clinton Hut.
9. En liten oskygg pippifågel.
10. Olya på Milford Track.
11. Olya och jag vandrar Milford Track.
12. Vandring i Clinton Valley.
13. Milford Track.
14. Regnbåge i Clinton River.
15. Olya vid Clinton River.
16. Leden går mestadels i skogen men då och då kommer man ut i öppnare terräng som här i Clinton Valley.
17. Milford Track, tempererad regnskog och Clinton River.
18. Olya med paraply. Det är rätt praktiskt om det regnar när man vandrar i skog där det normalt inte blåser och i synnerhet om man tänkt sig att fotografera.
19. Vandrare på Milford Track.
20. Låga moln i Clinton Valley.
21. Olya och jag i stigningen upp till Mintaro Hut. Andra dagens distans är 17 km.
22. Olya vid Mintaro Hut (600 möh) på förmiddagen den tredje dagen.
23. Vi har precis lämnat Mintaro Hut. Tredje dagens etapp är 18 km.
24. Regnbågen dök upp i stigningen upp till Mackinnon Pass.
25. Molnen börjar spricka upp en stund efter att vi anlänt till Mackinnon Pass.
26. Kea papegoja vid Mackinnon Pass. Dom här rackarna får man vara försiktig med de kan öppna dragkedjor på ryggsäckar och knycka allt som verkar intressant.
27. Vy över Arthur Valley från Mackinnon Pass (1154 m).
28. Vandring på Mackinnon Pass (1154 m). Leden fortsätter ner i Arthur Valley det är dalen upp till höger.
29. Vy från Mackinnon Pass bakåt över Clinton Valley.
30. På väg ner i Arthur Valley.
31. Nedre delen av Sutherlands Falls, 580 meter högt, och Nya Zeelands högsta vattenfall.
32. Milford Track på morgonen den fjärde och sista dagen strax efter Dumplin Hut (180 möh).
33. Milford Track.
34. Arthur River.
35. Olya i tät urskog.
36. Hängbro över Arthur River precis före Mackay Falls. Det är Olya på bron.
37. Mackay Falls är 25 meter högt.
38. Olya i tempererad regnskog.
39. Milford Track.
40. Vandring i Arthur Valley.
41. Vandring en bit ovanför Arthur River.
42. Arthur River.
43. Leden är uthuggen i berget ovanför/bredvid Arthur River och Lake Ada.
44. Olya på hängbro vid Giants Gate Falls som är 30 meter högt.
45. Milford Track strax före målet.
46. Jag i målet vid Sandfly Point (1 möh). Fjärde och sista dagens etapp är 18 km.
47. Från målet vid Sandfly Point gäller båt till Milford Sound. Mitt i bild Bowen Falls är 162 meter högt.

//Magnus Hedström

Bilder Routeburn Track, Nya Zeeland (2014)

Fiordland National Park på sydvästra Sydön är Nya Zeelands största och bästa vandringsområde. Här finns ett tiotal flerdagars-vandringar. Tre av dem är Great Walks. Routeburn Track blev min fjärde och nu gick jag själv då Olya vilade. Leden är bara 32 km lång men sagolikt vacker. Höjdpunkterna är den tempererade regnskogen samt ledens lite längre alpina passage över ett bergspass vid en sjö. Transporterna till och från leden är aningen bökiga då det är över 300 km bilvägen däremellan. Jag löste det genom att gå leden tur och retur. På så sätt ökade också chanserna att få bra väder vid den alpina delen. Jag hade helt okej väder under halva första passagen. På grund av den relativt bleka distansen brukar en del spänstiga typer springa sträckan på en dag. Jag gick leden x2 på fyra dagar i februari-mars 2014.

1. Routeburn Track strax efter starten i The Divide.
2. Leden börjar mestadels uppför.
3. Routeburn Track. Det regnade lätt i början och jag gick med paraply för att kunna fotografera.
4. Tempererad regnskog.
5. Routeburn Track mellan The Divide och Lake Mackenzie.
6. Vandrare på Routeburn Track.
7. Jag med det 174 meter höga Earland Falls i bakgrunden.
8. Vy snett bakåt mot sydväst. Leden går aldrig nere i dalen utan en bit upp i skogen. Bilvägen till Milford Sound syns svagt i mitten.
9. Routeburn Track och Ailsa Mountains.
10. The Orchard, den gröna öppna ytan, och Darran Mountains på andra sidan Hollyford Valley.
11. Vandring ovanför Hollyford Valley.
12. Vy österut strax före Mackenzie Hut.
13. Mackenzie Hut syns lite bakom träden och campingen ligger några hundra meter bakom stugan.
14. Lake Mackenzie Campsite.
15. Lake Mackenzie ca 890 möh.
16. Andra dagen och jag har precis lämnat Lake Mackenzie.
17. Ormbunkar och stenar med mossa på bredvid stigen. Växtligheten är ofta så tät att det nästan är omöjligt att lämna leden.
18. Vandrare ovanför Lake Mackenzie ungefär vid trädgränsen.
19. Jag i stigningen efter Lake Mackenzie. Första och tredje nattens camping låg i skogen på andra sidan sjön.
20. Leden på den östra sidan om Hollyford Valley och bergen bakom på den västra.
21. Vandrare ovanför Hollyford Valley.
22. Darran Mountains.
23. Leden högt ovanför Hollyford Valley.
24. Hollyford Valley.
25. Harris Saddle (1255 m). Hollyford Valley därifrån jag kom ligger till höger. Leden fortsätter uppe till vänster och stigen nere är ett sidospår till Conical Hill 1515 meter dit jag är på väg.
26. Vy över Hollyford Valley från toppen av Conical Hill 1515 meter.
27. Lake Harris ca 1200 möh. Leden syns till höger där nästa bild är tagen.
28. Lake Harris ca 1200 möh.
29. Lake Harris ca 1200 möh.
30. Vy ner i dalen som jag är på väg till. Leden kommer in från höger och smiter mellan klipporna i mitten av bilden.
31. Bra led och fin skog även på andra sidan passet.
32. Routeburn Flats Campsite (700 möh) med vy över Humboldt Mountains.
33. Från sista campingen till målet i Routeburn Shelter är det en del flackt. När jag kom till Routeburn Shelter käkade jag, kollade lite avundsjukt på folket som väntade på transport därifrån då det regnade lätt, och gav mig sen ut på leden igen.
34. Routeburn Track.
35. Routeburn Flats där jag tältade. Campingen ligger nere i botten av den öppna ytan lite till höger. Vy bakåt då jag är på väg upp mot Harris Saddle igen.
36. Lake Harris sent på eftermiddagen och nu börjar vädret bli rätt dåligt.
37. Mysig skog strax före Lake Mackenzie sent på kvällen.
38. Lake Mackenzie Campsite.
39. Fjärde och sista dagen jag har precis lämnat campingen och Lake Mackenzie.
40. Vandrare längs Routeburn Track.
41. Tempererad regnskog, Routeburn Track.
42. Leden syns till vänster. Earland Falls syns uppe till höger. Vy ovanför Hollyford Valley. Samma sträcka som jag gick första dagen.
43. Litet vattenfall.
44. Tempererad regnskog, Routeburn Track.
45. Liten sjö längs sidospåret Key Summit (920 m) med vy över Darran Mountains.
46. Liten sjö längs sidospåret Key Summit (920 m) med vy över Ailsa Mountains.
47. Hollyford Valley i sol och regn.
48. Jag i de sista serpentinerna före målet i The Divide.

//Magnus Hedström

Bilder Abel Tasman Coast Track, Nya Zeeland (2014)

Abel Tasman Coast Track är en 60 km lång vandringsled i Abel Tasman National Park på norra Sydön i Nya Zeeland. Det här är en platt och annorlunda tillställning med ett pärlband av beacher längs Tasman Bay’s västra kustremsa. Samt många korta men fantastiska skogspartier däremellan. Vi gick sträckan på 7 dagar men det finns så många campingar att skulle man stanna på alla tar turen tre veckor. I början i de södra delarna av området är det mycket folk på dagsturer men det minskar för var dag norrut man går. Det här var i januari 2014 och vattentemperaturen är normalt 17 grader då. Varmast är det i februari med 18 grader så man ligger gärna inte i havet och plaskar för länge. Vandringen är en av Nya Zeelands 10 Great Walks och det blev vår tredje.

1. Abel Tasman Coast Track strax efter starten i Marahau.
2. Vy över Sandy Bay och den större Tasman Bay.
3. Coquille Bay och Fisherman Island.
4. Leden växlar ständigt mellan beach-vandring och stig i tät växtlighet.
5. Apple Tree Bay.
6. Skogen känns som djungel.
7. Lite öppnare skog högre upp.
8. Bay Astrolabe Roadstead och Adele Island.
9. Lyxigt bra led.
10. Vandring vid Anchorage Bay.
11. Dags att slå upp tältet vid Torrent Bay Village.
12. Vandrare skyndar över Torrent Bay medan det är lågvatten.
13. Torrent Bay.
14. Olya i motlut med Torrent Bay i bakgrunden.
15. Abel Tasman Coast Track.
16. Frenchman Bay.
17. Vandring bland trädormbunkar.
18. Olya på väg tillbaka till tältet efter bad vid Tonga Quarry.
19. Tonga Quarry Campsite. Här bodde vi i två nätter.
20. Bark Bay. Vi passerade viken igår men jag gick tillbaka och fotade i bättre väder på vilodagen.
21. Kajaker vid Bark Bay.
22. Led i mysig skog mellan Bark Bay och Tonga Quarry.
23. Onetahuti Bay.
24. Vandring på Onetahuti Beach.
25. Mellan varje beach var det en stigning i skog till ett krön och sedan ner igen till nästa beach.
26. Olya med vy över Awaroa Bay från Tonga Saddle.
27. Awaroa Bay.
28. Awaroa Bay kan bara passeras när det är lågvatten. Normalt fyra timmar per dag.
29. Awaroa Bay.
30. Ett till kort parti skog.
31. Waiharakeke Bay.
32. Serpentiner i skog mellan Goat Bay och Totaranui.
33. Totaranui.
34. Vandring vid Totaranui.
35. Vy bakåt mot Totaranui.
36. Jag i stigningen strax efter Totaranui.
37. Abel Tasman Coast Track med Tasman Bay i bakgrunden.
38. På väg ner till Anatakapau Bay med vy över Mutton Cove som ligger bredvid.
39. Vandring på Anatakapau Beach.
40. Södra delen av Anatakapau Bay.
41. Norra delen av Anatakapau Bay.
42. På väg ner till Whariwharangi Hut som är ledens sista camping.
43. Vy söderut över Mutton Cove och Anatakapau Bay från stigen till Separation Point som vi gick till från sista campingen utan ryggsäckar.
44. Fyr vid Seperation Point och det är Olya till vänster.
45. Sälunge vid Seperation Point. Jag smög omkring för att fota större sälar när den här krabaten dök upp i en håla bakom mig.
46. Säl vid Seperaton Point.
47. Fågel vid Seperation Point.
48. Whariwharangi Hut & Campsite.
49. Närmar oss målet i Wainui Bay.
50. Wainui Bay.
51. Olya fick en skada i skuldran när vi cyklade som blev värre och värre när vi vandrade. Jag fick hjälpa till med lite extra packning mot slutet. Från målet i Wainui Bay. Foto: Olya T.

//Magnus Hedström