2010-04-30. Moskva, Ryssland.

Dag 12. 15 april 2010. Rezekne – Zasitino.
Vi lämnar Rezekne i fint väder men kall luft. Trafiken är lugn och vi cyklar nu 15 km mellan varje paus. Köper lunch och handlar upp alla lettiska pengar i Ludza innan vi fortsätter mot Ryssland. Terrängen är böljande upp och ner mellan skog och åkrar. Benen känns bra. Jag slår hastighetsrekord i en utförsbacke med 46 km/h. Vi passerar Zilupe och sen kommer gränskontrollen. Det inleder med flera kilometer bajamajor och sedan flera hundra meter kö som står helt stilla av bilar och lastbilar. Vi cyklar sakta förbi alla och ingen säger något. När vi kommer fram till passkontrollen blir vi invinkade direkt. Våra väskor skannas och vi visar passen sex gånger. Allt är smidigt och det tar en timma innan vi börjar cykla i Ryssland.

Man är ju inte född cykelmekaniker och mina färdigheter sträcker sig till att laga punktering samt höja och sänka sadeln. Då vill man inte att en eker ska gå av direkt efter gränskontrollen till Ryssland och helst inte på bakhjulet och absolut inte på kassettsidan. Men det är exakt det som sker. Ett himla bök att laga men som tur är har Malin koll på pinalerna och som tur är händer det vid en Statoilmack. Vi saknar ett verktyg men lånar både det och rejäla biceps av två lastbilschaufförer. Det tar två timmar att få cykeln duglig igen och hjulet blir rakt efter att jag riktat det med ekernippeldragarn. Puh. Nu är klockan så mycket att det börjat skymma och vi cyklar bara en liten bit innan vi pyser in i skogen och gömmer oss för natten. Vi är då nära något som på kartan heter Zasitino.
Distans 80 km. Ack 465 km.

Dag 13. Zasitino – Pustoshka.
Ny fin dag. Det är 18 grader ute men inga träd har börjat blomma än. Långa backar, lite trafik, vindsus och mycket fågelkvitter. Ingen bebyggelse förutom några få enkla bensinmackar. I Lettland köpte vi alltid lunch längs vägen. Nu finns det ingenstans att handla. Lagar lunch i ett dike istället. Vi cyklar fortfarande på E22 men som nu skyltas M9. Lite bökigt att hitta tältplats men det slutar bra i en gammal fallfärdig lada några kilometer efter Pustoshka. Det regnar på kvällen när vi sitter i tältet och dricker te.
Distans 83 km. Ack 548 km.

Dag 14. Pustoshka – Velikiye Luki.
Kall dag och blöt asfalt. Vi passerar uppeldade åkrar. Mer backar och ingen bebyggelse. Fryser vid varje stopp som därav blir korta. Det är bara 5 grader ute. Mycket trafik och dålig asfalt. Hittar i alla fall varm soppa och kyckling med mos till lunch på ett ryskt krypin. Bättre asfalt på eftermiddagen och livet känns bra igen när solen tittar fram och vi hittar en fin tältplats på en åker gömd bakom några kullar och dungar 15 km efter Velikiye Luki.
Distans 80 km. Ack 628 km.

Dag 15. Velikiye Luki – Golyanovo.
Ny kall dag men fin asfalt och stark medvind. Rena räkmackan att cykla. Naturen lika som de senaste dagarna och vägen är långa raksträckor. Mycket grodor längs vägen. Ser några som hoppar över motorvägen men de flesta har hoppat klart. Det har börjat dyka upp snö och is i skogen det har vi inte sett tidigare. Malin har knivar i höger knä vid varje tramptag och har haft ont i flera dagar nu. Det är skyltat camping exakt där vi tänkt sova och det siktar vi på men när vi kommer fram står där ett billigt motell som vi väljer istället. Upptäcker att klockorna på motellet är en timma mer än våra så vi har visst cyklat in i en ny tidszon. Bästa snitthastigheten hittills 20,2 km/h. Tidigare har vi snittat mellan 16 och 18.
Distans 82 km. Ack 710 km.

Dag 16. Golyanovo – Sely.
Dagen börjar bra men efter 15 km blir det brutalt dålig asfalt. Mycket trafik och vi tvingas ofta ut i sanden på vägrenen vilket är jobbigt. Vägen har bestått av stora gropar som någon har försökt laga men det har blivit fel för nu är det så ojämnt att det liknar ingenting. Efter några mil passerar vi flera vägarbetare som fyller hålen med ny asfalt men ingen försöker platta till vägen och bilarna får köra direkt på den nya beläggningen. Passerar flera försäljare längs vägen som säljer något i olika glasburkar. Den bedrövliga vägen pågar i 65 km och sen slår vi läger i skogen. Hör en hel del skottlossning på avstånd när det blivit mörkt så vi funderar på om vi har slagit läger mitt i ett militärt övningsområde eller om det bara handlar om den populära ryska hobbyn att från bilarna skjuta prick på vägskyltarna. Det känns sådär att sova faktiskt.
Distans 80 km. Ack 790 km.

Dag 17. Sely – Rzhev.
Ny jobbig dag med dålig väg, mycket trafik och kallt. Ungefär samma natur som tidigare men med lite mer öppna fält. När vi kommer fram till Rzhev där vi ska sova i tre nätter frågar Malin några poliser om vägen och när hon cyklar därifrån tycker hon att de skriker ”freak” efter henne medan jag tror att de skriker ”three kilometer”. Checkar in på fint hotell och det blir febril aktivitet när vi lämnar in passen för inom tre arbetsdagar från att man passerat gränsen måste man anmäla till myndigheterna att man ankommit landet och idag är sista dagen. Hotellpersonalen säger att hade vi kommit imorgon så hade det blivit ”big problem”. Annars kan man ju tycka att det borde ha räckt med att vi visade passen 6 gånger vid gränsen.
Distan 80 km. Ack 870 km.

Dag 18-19. Rzhev.
Två vilodagar i Rzhev och skönt att sova i hotellsäng men klockan 09:00 första morgonen testas brandlarmet. Från att vi checkade in har det regnat konstant i över 24 timmar. Går fotorunda i en fattig stad, kollar mejl, äter hamburgare som värms i mikrougn och njuter av att vila benen.
Distans 0 km.

Dag 20. Rzhev – Shakhovskaya.
Stark medvind och kallt. Det kommer snö, hagelskurar och det är hemskt att pausa. Stundtals kass asfalt. Mycket trafik och en gång kommer en polisbil bakifrån och skriker något i en megafon som jag antar betyder ”akta” och jag kastar mig ut i vägrenens mjuka sand direkt. Det har börjat dyka upp bebyggelse och det är mer folk i rörelse. Vi letar motell men det är för dyrt så vi släpar cyklarna över en åker och slår upp tältet under några granar direkt efter Shakhovskaya.

Jag somnar 21:30. Klockan 23 vaknar jag med ett ryck och hör konstiga ljud utanför tältet. Funderar om det är någon som försöker sno cyklarna men när jag öppnar innertältets dragkedja så sitter det en mus i soppåsen och äter på ett paket Knorr Carbonara. Jag flyttar påsen till 20 meter från tältet och somnar om. Vaknar ytterligare någon timma senare av nya konstiga ljud. Nu sitter den lilla krabaten i en av mina cykelväskor och knaprar på mina färdkex trots att jag tyckte att väskan var täckt av prylar. Kastar ut några kex, stänger väskorna och somnar om efter att musen ställt upp på en bild.
Distans 92 km. Ack 962 km.

Dag 21. Shakhovskaya – Novopetrovskoye.
Motorvägen blir fyrfilig och vi får en egen vägren att cykla på. Medvind och stundtals så stark sidvind att det känns som om vi kan blåsa omkull. Samma natur som senaste veckan. Mycket trafik och övervägande bilar som kör fort. Lagar nudlar i skogen till lunch. Letar motell igen eftersom folk och bebyggelse ökar men hittar inget. Tältar i skog som verkar helt orörd så det känns säkert trots att vi är 50 km från Moskva. Malins knä känns plötslig bättre. Antagligen för att asfalten blivit friskare. Hör skottlossning mitt i natten igen.
Distans 80 km. Ack 1042 km.

Dag 22. Novopetrovskoye – Moskva.
Fortsätter på motorvägen in mot Moskva. Vägen är regnvåt och vi blir skitiga. Bra vind igen och det går fort. Vi följer motorvägen så långt det går men när den fortsätter ner i en tunnel och vägrenen samtidigt försvinner så svänger vi av till mindre vägar och cykelvägar. Krånglar oss igenom fina ytterområden in till Moskva centrum. Första gången sedan vi kom in i Ryssland som jag ser byggnader av kvalite. Nästan allt har sett förfallet ut tidigare. Kommer in pa Leningradsky och följer den i nästan 10 km ända fram till Röda torget. Det regnar lätt och vi bränner snabbt av några bilder på Röda torget, Kreml och St Basil katedralen innan vi letar upp vårt vandrarhem. Nu blir det lång vila innan vi riktar cyklarna mot Kazakstan dit det är 2000 km.
Distans 75 km. Ack 1117 km.

//Magnus Hedström