2016-03-13. Kuala Lumpur, Malaysia.
Nr 25. (11 augusti – 5 september, 2015).
Mestia – Koruldi Lakes Trek – Mestia.
Mestia i nordvästra Georgien är en gammal bergsby i Kaukasus med 2800 folk om man också räknar in 10 mindre byar i närområdet. Orten ligger 1400 meter över havet och endast 15 km från den ryska gränsen i en grönskande dalkorsning omgiven av snötäckta berg på över 4000 meter. Europas högsta berg Mount Elbrus i Ryssland ligger 40 km nordväst men är tyvärr inte synligt. Regionen heter Svaneti eller Svanetien och ska vara det bästa Georgien har att erbjuda vilket måste stämma för det är vackert att man nästan blir tårögd.
Karaktäristiskt för byarna i trakten är alla så kallade ”Svan Towers” vilket är höga försvarstorn av sten upp till tusen år gamla. Svaneti har en blodig historia och tornen byggdes och användes som skydd mot besökare av den vildare sorten med allt annat än ärliga avsikter. Vad gäller det rysk-georgiska kriget 2008 så säger folk att ryska stridsvagnar var på väg upp hit men att de inte kunde passera genom de små tunnlarna längs den krokiga bergsvägen från Zugdidi. Annars hade området knappast tillhört Georgien längre man tappade ju både Abchazien och Sydossetien i den vevan.
Om Mestia legat i Alperna hade det varit en populär skidort med mängder av liftar, skidbackar, hotell, restauranger, affärer och aktiviteter för turister. Här finns hittills en franskbyggd skidlift med två skidbackar medan en andra lift och tredje backe är under uppförande. Möjligheterna i området är oändliga med utförsåkning, längdåkning, mountainbike, vandring och så vidare men kommersen har nästan inte kickat igång alls vilket känns lite märkligt men ändå skönt. Det är nog bara en tidsfråga innan förvandlingen kommer en ny flygplats öppnade 2010. Det finns några restauranger och en hel del mindre matbutiker i centrum annars är stället halvdött. I aktivitetsväg finns vandring, den lilla skidbacken på vintern och så kan man rida häst.
Riktigt idylliskt är det ändå inte i city luften är märkligt nog helkass med ett lager damm på vägarna som de visserligen få men tillräckligt många bilisterna som kör alldeles för fort vispar upp till stora moln i dalen. Ljudnivån är inte heller vad den borde vara oftast pågår någon form av dånande arbete när folk bygger på sina hus eller sågar ved inför vintern. Dessutom är normal samtalston så högt som möjligt även när folk inte är osams vilket de dessvärre verkar vara tämligen ofta. Alkoholintaget i den här kulturella delen av världen är som vanligt kraftigt vilket gör att trafiken inte riktigt flyter så som vi är vana med i väst. Här har de flesta bilarna bulor i plåten, trasiga rutor och många saknar kofångare.
Vi hajar det inte direkt men efter några dagar i byn verkar det som om vi lyckats pricka in det bästa boendet. Vi bor 1,5 km väster om Mestia och en liten bit norr om vägen. Här är luften klar och utsikten prima. Från vårt hörnrum på andra våningen ser vi bland annat Tetnuldi 4858 meter i öst och Svanetian Range i väst med högsta punkt Layla 4008 meter. Vi bor hemma hos en familj som är mycket trevliga mot oss men inte lika goa mot varandra. Under sommaren bor även familjens tonårsgrabbar i huset och de verkar varken ha något intresse för den magnifika naturen eller något annat heller för den delen. Några gånger bråkas det så mycket att närmaste greppbara prylar viner i luften och slutar i småbitar.
Helt smidiga är grabbarna inte mot oss heller det är det vanliga problemet med yngre män att de i huvudsak pinkar på toalettringen så att vi får en gigantisk förbrukning av toalettpapper. Olya är normalt inte speciellt konspiratorisk av sig men när hon en dag berättar för det äldre värdparet hur mycket vi trivs i huset i synnerhet eftersom nästan ingen röker så tar det mindre än en timma innan grabbarna flyttar sin rökplats till fönstret precis utanför vårt rum vilket äntligen får henne att lägga ihop ett plus ett. Det brukar annars vara min favoritsysselsättning.
Vi varvar dagarna med lata timmar på rummet och promenader runt de små byarna för att kika på tornen och det dagliga jordbruket. Kor, grisar och hundar springer lösa överallt medan folket jobbar på fälten eller bygger på sina hus. Trots höjden är det rejält varmt i augusti när solen skiner vilket den gör överraskande ofta. Det finns ett tiotal dagsturer att göra och vi smyger iväg på några av dem.
Niohundra meter ovanför Mestia står ett järnkors med fantastiska vyer och vakar över byn. Det blir vår första lite längre promenad och den tar nästan livet av oss då vi inte vant oss med den tunnare luften. Vi går också 8 km uppför till Hatsvali som skidområdet heter och fortsätter 2 km mitt i backen upp till toppen där vi väljer liften ner då den är gratis åt det hållet. I början av september ser väderprognosen enormt lovande ut så vi packar för några dagars riktig vandring. Landets populäraste trek går mellan Mestia och Ushguli men vi startar med en egen variant en kort bit norrut.
Koruldi Lakes Trek. 02 september 2015.
Dag 1. Mestia – Järnkorset.
Vädret är strålande när vi säger goodbye till familjen och hundarna och går asfaltsvägen in till Mestia centrum där vi äter lunch på en restaurang. Passerar några försvarstorn på små stigar och följer sedan en grusväg i serpentiner uppför. Vyerna blir bättre ju högre vi kommer. Vi ha nu vant oss vid höjden och det går lätt hela vägen upp till järnkorset på 2300 meters höjd 900 meter ovanför Mestia. Det är ett populärt utflyktsmål men på kvällen är det bara vi och ett ryskt par kvar och vi kan njuta av en fantastisk camping. Från tältet har vi vyer över Tetnuldi 4858 meter, Svanetian Range 4008 meter, byn Mestia och Hatsvalis skidbackar på andra sidan dalen samt att vi kan se toppen av Mt Ushba 4710 meter vilket är områdets vackraste berg. Tid 5:30.
Några bilder från idag:
Koruldi Lakes Trek. 03 september 2015.
Dag 2. Järnkorset – Koruldi Lakes.
Perfekt väder igen och en underbar plats att vakna upp vid det är löjligt vackert åt alla håll. Fortsätter uppför längs kammen som vi tältat på. Fyller på vatten vid en gård och kliver ut på samma grusväg som igår. Träffar Vanda från England som bor i Turkiet och vi gör sällskap med henne resten av dagen. Det är en hel del vandrare på vägen även om vissa passerar i taxi vilket tyvärr bidrar till att det dammar onödigt mycket. Vi har återigen 360 graders vyer och fräckast är det mot Tetnuldi i sydväst.
Vägen är rejält brant på slutet och vi blir lite trötta innan vi når Koruldi Lakes 2700 meter. Det är en handfull sjöar utspridda över en ganska stor bulig platå av gräs med mängder av bra tältplatser. Det är områdets populäraste utflyktsmål lokalborna säger att det i bra väder kan komma 300 besökare om dagen men på kvällen är det bättre och jag räknar till 7 tält. Vyerna är fantastiska och jag kutar runt i flera timmar och fotograferar. Vackrast blir det på kvällen när vinden mojnar och de omkringliggande bergen speglas i sjöarna. Mt Ushba syns tyvärr inte från den här vinkeln.
Några bilder från idag:
Koruldi Lakes Trek. 04 september 2015.
Dag 3. Koruldi Lakes – Nedanför Guli Pass.
Jag är uppe tidigt för att skjuta några kalasbilder på sjöarna innan vinden startar men en jeep full av israeliska tjejer har hunnit upp hit redan och parkerat mitt i vägen för den bästa fotovinkeln. Brudarna verkar dessutom upptagna med att ta selfies av sig själva resten av dagen så jag får ge upp den briljanta tanken. Vi ska fortsätta mot Guli Pass och den riktiga stigen dit börjar en timma tillbaka längs grusvägen. Vi ser dock en riktigt bra stig här uppe i samma riktning så vi chansar på att den kan funka.
Det börjar med lätt skråvandring i ett par timmar men till slut blir det för brant och vi tvingas backa tillbaka lite och gena rakt ner till den riktiga stigen. Även den blir för brant vid en dubbel flodkorsning så vi vandrar först nedströms längs den ena floden och uppströms i den andra tills leden blir mindre farlig. På eftermiddagen tappar vi bort oss fullständigt och vi har inte en aning om vart leden går. Enligt kartan ser det ut som om vi ska följa en ravin upp till passet men där är det hiskeligt brant så det är inte ens aktuellt att pröva.
Vi försöker ta oss uppför på en liten rygg istället men den blir bara brantare och brantare så vi vänder tillbaka. Virrar runt ett bra tag och ser flera stigar och ledmarkeringar men förstår inte åt vilket håll vi bör gå. Prövar att klättra uppför mot passet i en liten ström med hyggliga fotfästen men när vi efter mycket besvär lyckas ta oss upp till en liten hylla där vi plötsligt står på leden igen förstår vi ändå inte åt vilket håll vi ska fortsätta det är för brant och farligt åt båda hållen. Vi klättrar ner igen i samma ström och sen är klockan bli så mycket att det är lönlöst att fortsätta leta. Vi slår upp tältet på en fin plats bredvid en liten fors där vi blir ensamma på ungefär 2600 meters höjd.
Känns lite trist att inte plocka passet idag när vädret var klockrent speciellt som vi antagligen var väldigt nära toppen när vi var som högst men det blev för farligt. Fin dag dock inte samma storslagna vyer som tidigare men gröna mäktigt stora och branta bergssidor. På kvällen när det nästan är mörkt ser vi tre vandrare komma ner från passet men lite på sidan mot där vi prövat så vi får testa där imorgon istället. Lite senare när det blivit mörkt börjar det blåsa rejält. Tid 7 tim.
Några bilder från idag:
Koruldi Lakes Trek. 05 september 2015.
Dag 4. Nedanför Guli Pass – Mestia.
Vi vaknar 05:30 av blixtar och åska. Vår tältplats är inte jätteutsatt men vi har sett några ihållande oväder med ett otal blixtar tidigare och nu är halva himlen rejält mörk. Vi beslutar oss för att packa ihop snabbt som attan och gå ner till Mestia. Det regnar lätt och blåser kraftigt när vi tar ner tältet men klockan 06:00 är vi klara. Vädret blir humanare en bit ner i dalen. Vi är noga med att följa stigen då dalen är superbrant men vi går fel ändå och får kämpa med vassa buskar och hålig blöt mark i nån halvtimma innan vi är på rätt köl igen. I botten av dalen är det lättare med stig och liten grusväg hem till byn.
Med trötta fötter, träningsvärk i benen samt rödflammig hud av den starka solen är vi tillbaka vid vårt boende igen. Ungdomarna har nu flyttat ut och de äldre som bor här året runt är glada över att se oss och bjuder på färsk yoghurt och nybakat bröd vilket vi mumsar i oss med ett stort leende. Idag i det dåliga vädret blev det inte en enda bild tagen. Nu ska vi vila upp oss och vid nästa lovande väderprognos fortsätter vi vandra. Tid 4 tim.
//Magnus Hedström