|
2010-09-25. Zamyn-Uud, Mongoliet.
Nr 14. Dag 155-171.
Dag 155-162. 5 september 2010 -.
Ulan Bator ar Mongoliets huvudstad och landets overlagset storsta stad med miljonen folk men varken kul eller direkt trist. Det ar bara lite ont om bra sevardheter. Men jag besoker Gandan Khiid, landets storsta kloster som ligger mitt i centrum. Inne i klostret finns en 26 meter maktigt hog guldtackt kopparbuddha men den byggdes sa sent som 1996 eftersom ryssarna stulit originalet pa 30-talet och gjort pistolkulor av den.
Gandan khiid, Ulan Bator. Mongoliets storsta kloster.
Jag besoker 3 museer men de ar inga hojdare forutom en avdelning i naturhistoriska museet som har nagra 50-70 miljoner ar gamla skelett fran dinosaurier som de gravt fram ur sanden nere i Gobi-oknen. En intressant sevardhet som jag hoppade over var en av asiens storsta marknader, Black market. Dar finns tydligen allt att kopa men turister tenderar anda att komma darifran med mindre prylar an vad de akt dit med.
Annars kretsar city och folklivet kring det stora torget Sukhbaatar som ar omgivet av nagra fina och morderna byggnader. Staden huserar aven landets basta mat och min favorit blir en indisk restaurang. Modern bio finns och jag passar pa att se Inception med Di Caprio och C. Nolan som funkar, speciellt som priset ar 15 svenska kronor. Mongolerna fortsatter att overraska da mer an halften av besokarna anlander 10 minuter in pa filmen.
Torget Sukhbaatar, Ulan Bator.
Maste skaffa visum till Kina och det visar sig bli veckans dumheter. Kinesiska ambassaden ar oppen 09:30-12:00 mandag, onsdag och fredag. Jag gar dit mandag 10:00 i tron om att det ska ta en timma att lamna in ansokan och pass. Nar jag kommer fram till dorren ar det ko redan utanfor. Cirka 10 personer fore mig. Jag koar. Efter en kvart kommer en mongolisk vakt, forbannad att vi star i ko utanfor och formligen kastar in hela kon i ett litet rum dar vi blir 30 turister vilket ar 20 fler an behagligt. Vi far blanketter att fylla i och nar det ar klart fragar samma vakt vilket konummer jag har och jag svarar att jag har inget nummer varpa han blir annu mer arg och kastar ut mig och forsoker kora fingret genom skylten dar det star onsdag 09:30-12:00.
Onsdag morgon och jag ar pa plats redan 08:00 och koar. Klockan 09:30 kommer ambassadpersonalen ut och ger oss konummer och jag far nummer 23. Sen flyter det pa smidigt efter mongoliska matt och jag lyckas lamna in mina papper vid 11-rycket for uthamtning fredag vilket gar galant. Ambassaden handhar 40 turister per oppetdag. Om fler vill ha visum sa blir de utan.
Trafiksituationen ar hemsk och vi ar lite osakra pa vilken gata vi ska ta for att pricka landsvagen till staden Choir som ar nasta stopp. Malin fragar i receptionen pa vandrarhemmet. Damen dar har ingen bil och vet inte men lovar att ringa och kolla upp det at oss. Hon aterkommer glad i hagen lite senare och meddelar att Choir ligger mot ost. Vad bra sager Malin och tackar for hjalpen.
Distans 0 km.
Dag 163.
Vadret ar bra nar vi forsoker ta oss ur Ulan Bator. Men trafiken ar det inte. Vi kryssar mellan vag och trottoar for att inte fastna. Mandag morgon och det ar full rusning och som varst ar det dar tva killar hoppat ur sina bilar for att slass eftersom de hade synpunkter pa varandras bilkorning. Efter 10 km blir det battre, vi passerar en flod dar det vaxer trad i hostfarger och sen avtar trafiken snabbt. Asfaltsvagen foljer den transibiriska jarnvagen, den forsta jarnvag vi stott pa i Mongoliet. Efter en lang vila vill vi borja lite lugnt men det gar inte da det nastan bara ar uppfor och stark motvind. Hela dagen moter vi mangder med veteranbilar fran Europa som verkar vara med i nagot sorts jippo som vi inte lyckas fa klam pa vad det ar. Lanskapet ar berg och fint och benen trotta nar vi lunchar efter 55 km. Men sen blir det lattare, flackare och vinden mojnar. Taltar bredvid bade vag och jarnvag. Hojdmeter 720.
Distans 85 km. Ack 7878 km.
Trevlig vag men jobbigt for benen.
Dag 164.
Regn och blasig natt men vadret blir moln och skon temperatur nar vi borjar cykla. Vi lamnar bergen bakom oss nar landskapet svanger om och liknar stapp. Vi har medvind och det ar fantastiskt behaglig cykling med bra asfalt och fa bilar. Snittfart over 21 km/h och vi slar upp taltet tidigt for ovanlighetens skull.
Distans 107 km. Ack 7985 km.
Dag 165.
Blasig natt igen men lugnare nar vi vaknar. Mycket insekter i absiden och runt taltet pa morgonen som vi rensar for att inte trampa pa dem. Moln, kyligt, medvind och platt igen. Vi passerar en overgiven rysk flygbas och kommer fram till byn Choir dar vi letar upp ett hotell vid jarnvagsstationen. Finns ingen dusch men vi gar till byns duschhus vilket visar sig vara mycket bra. Far eget frascht rum i 30 minuter och massor av varmvatten.
Distans 41 km. Ack 8026 km.
Pa morgnarna rensar vi absiden och omradet runt taltet fran insekter sa att vi inte trampar pa dem.
Dag 166.
Lilla byn Choir har 8000 folk och bestar av vanliga hus och inte jurtor. Det finns en asfalterad gata, resten ar en blandning av sand och glasbitar. Transibiriska jarnvagen passerar har och jag passar pa att fota nar taget fran Beijing till Moskva stannar. Nar det aker igen blir tagpersonalen stressade och tror att jag missat att kliva pa. Nagra barn gor en stor felbedomning nar de slanger sten efter oss och traffar min axel. Vad de inte noterat ar att jag har byns i sarklass snabbaste skor, Asics. Jag vander pa klacken fly forbannad varpa en unge av tre springer ivag i full galopp och vander sig om efter en stund och hoppas att jag ska ge upp men det ar ytterligare en grov felkalkylering. Nar jag kommer ikapp och far tag i hans arm skriker han no, no, no i tron att jag ska gora nagot annat an att skalla ut honom pa svenska. Forgrymmade unge.
Distans 0 km.
Dag 167.
Vi lamnar Choir i moln. Det ar asfalt i 10 km sen grusvag. Vi fortsatter att folja jarnvagen. Passerar stora hogar med sand eller annat som de verkar bryta. Det ar bulor i landskapet sa det blir en del upp och ner. Marken blir torrare och mer sand men det gar bra att cykla. Tva hundar jagar ifatt oss varav en av dem forsoktigt hasar sig fram till mig hart tryckt mot marken, livradd, men onskar att bli kliad pa magen vilket jag fixar sa att den blir overlycklig. Kor forbi tva sma byar pa kvallen och fyller pa vatten. Taltar bredvid jarnvagen. Hojdmeter 410. Snittfart 12,4 km/h.
Distans 85 km. Ack 8111 km.
Dag 168.
Kalasmorgon med sol, vindstilla och behaglig temperatur. Fortsatt lattcyklat i sandigt och platt landskap med tillfalliga bulor. Jag far punktering efter 15 km. Min nionde. Stannar och lagar. Nar jag ar klar upptacker jag ytterligare 3 sma hal i slangen. Undersoker framdacket och hittar cirka 10 taggar som fortfarande sitter fast i gummit. Bestammer mig for att byta bade dack och slang. Jag kopte nya dyra och frascha grejor i Ulan Bator. Det visar sig vara punka pa nya slangen som jag ocksa lagar. Cyklar 5 km och far punka igen men da ar det lagningen som gatt upp. Lagar igen. Stannar och letar efter nya taggar varje kilometer och drar ur dem flera ganger utan att det blir punka. Men vid 40 km far jag tva hal till som jag lagar pa lunchen. Nummer tretton och fjorton. Hittar boven i dramat och det ar en liten taggig buske som verkar tappa sina taggar och som mina mongoliska dack med lite for mjuk gummiblandning inte klarar av.
Det ar jattefin cykling i fina hjulspar men jag kan inte riktigt slappna av nar jag standigt maste stanna och reka taggar i framdacket. Bak har jag ett battre tyskt dack. Trettio kor kommer springande mot oss och jag tror ett tag att de tanker anfalla men de tycker nog att vi ser ut som mongoler och tror att vi ska ta dem med hast eller motorcykel till vatten eller gront gras. Nar de upptacker att vi bara ar svenskar ser de bra ledsna ut. Det slutade med 6 punkteringar pa en dag. Snittfart 12,4 km/h.
Distans 63 km. Ack 8174 km.
Inte mycket vatten att dricka for djuren. Det har ar ungefar det som finns.
Dag 169.
Find vader och lagom varmt. Mer problem med taggarna men jag lyckas fanga upp dem innan det blir hal. Fram till 42 km da jag far punktering igen. Min femtonde. Kan cykla 1 km pa pumpat dack och kor intervall fram till 55 km sa att jag kan laga pa lunchen. Vi gar av vagen en bit for att luta cyklarna mot en stolpe men dacken blir proppfulla av taggar sa vi retirerar snabbt tillbaka till hjulsparen igen. Manga taggar ar sa sma att vi maste dra ur dem med tang. Passerar mycket hastar som under langa stunder springer framfor oss. Jag vet inte om de tycker att det ar kul eller om de ar radda, troligen det senare.
Harlig cykling i bra hjulspar pa hardpackad jord och ett tunt lager sand. Vi ankommer staden Sainshand precis innan det blir morkt. Vi kommer in vid jarnvagsstationen dar alla hus ser forfallna ut men centrum 2 km bort ar battre. Nagra aldre ungdomar som vi passerar knuffar till min cykel sa att jag nastan ramlar och jag tvarnitar och springer aterigen ifatt en kille och skaller ut honom pa svenska nar han tar skydd pa marken av nagon anledning. Malin far punktering pa bada dacken precis innan vi ar framme men kan pumpa och cykla vidare. Vi letar upp ett fint hotell och checkar in. Snittfart 14,4 km/h.
Distans 91 km. Ack 8265 km.
Soder om Ulan Bator foljer vagen den transibiriska jarnvagen.
Dag 170-171.
Slappa i staden Sainshand med 19000 folk. Vanliga hus igen och inte jurtor. Hander inget speciellt mer an att vi tvingas byta hotellrum pa grund av fullbokat hotell. Stora turistgrupper fran Tyskland och Sydkorea bor ocksa pa hotellet. Nu ar det 3 dagars cykling kvar i Mongoliet och sen blir det Kina.
//Magnus Hedström |
